tisdag 4 september 2012

Tiden på ridklubben

Lite konstigt kändes det allt i tisdag att inte fara mer på ridklubben och rida lektion. Men jag valde själv att sluta och jag tror att jag gjorde rätt val för jag fick inte riktigt lära mig det jag ville och jag tycker att det känns bättre att lägga ner dom pengarna på att åka på kurser och så brukar ju Emma komma upp hålla ridlektion för mig. För jag vill ju inte sluta ta lektioner.
930 Men jag tror att man kommer  att sakna rid gruppen mest. För jag har aldrig haft en sån bra rid grupp som den jag hade de sista åren. För om man inte ville galoppera så behövde man inte det och det var ingen som tycket det var konstigt eller retade en utan alla tycket det var okej. 

Men jag har många härliga minnen från den tiden man red på ridskola. Jag minns när jag vart skötare för försa gången väldigt väl. För Emina följde med även fast hon inte hade skrivit upp att hon ville bli skötare. Men den träffen var viktigt rolig för om jag minns rätt så var vi tre personer (om man räknar med mig) och jag minns så tydligt när vi satt och skulle få säga vad vi ville ha för häst att bli skötare på och det var en tjej som skulle säga före mig och jag viste att hon tycket om Sockan och jag var så rädd att hon skulle ta han för jag ville ju ha han. Men som tur var så valde hon Smeagol och jag fick Sockan och gud vilken lycka det var och Emina valde LillBirk.
72392586d8bbda802a0049f06165bcffMen jag minns också när jag ramlade av Pokemon och en annan tjej ramlade av LillBirk samtidigt och det började med att Smeagol fes och han brukade alltid bli rädd för sina egna fisar och då vart han typ rädd men hon som red han hade ledar så han kunde ju inte springa iväg. Men när han vart rädd så skenad Pokemon och LillBirk iväg. Men jag vet inte vad LillBirk gjorde för att få av tjejen som red han, jag gissar på att han kanske sprakad bakut eller något liknande. Men Pokemon skenade ju i alla fall och sen gjorde hon en tvärsväng så då dök jag ner i sanden och där satt jag på marken och min kompis satt på StorBirk som var 171cm bakom Pokemon men han gjorde inget som tur var, eftersom han var så stor. Men jag klarade mig bra, Fick bara lite sand i munnen och om jag inte mins helt galet så tror jag att hon som red LillBirk bröt armen, tyvärr, men jag är inte säker.

Ett minne som är väldigt starkt var när vår ridlärare sa att vi skulle få göra något väldigt spännande och det var att trava för första gången. Dock minns jag inte hur traven gick och inte häller vilken häst jag hade. Men man lärde sig otroligt mycket under ca 4 år på ridklubben. När jag började var jag faktiskt rädd för hästar och jag började bara för att alla mina kompisar red. Men tyvärr så droppade en efter en av och tillslut hade alla slutat på ridskolan förutom jag. Men jag ville inte sluta bara för det, för jag tycket det var roligt och ville fortfarande utvecklas mer.    
944
Har jätte jätte många minnen så orkar inte berätta allt för när jag började där så hade dom spiltor och några boxar. Men innan slutet så var det bara boxar och dom hade också byggt om hela sadelkammaren. Så man får väl se om man någon gång kanske far tillbaka till ridklubben och börjar rida lektion en gång i veckan. Kanske händer att man någon gång tar en privatlektion eller något sådant. Men jag kommer ALDRIG sluta att ta lektioner för man blir aldrig full lärd och kunskap är inte tungt att bära.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar